16. VAD ÄR VAD? LYFTREDSKAP ELLER LAST?

Din uppgift är löst när du läst och förstått hela delen med dess kapitel, tagit del av nedanstående innehåll. När det är gjort klickar du på gröna knappen – ”Jag har läst / gjort uppgiften”.

Visst är det maskinen som ska utföra alla lyft men så gott som alla lyft som sker görs med hjälp av någon form av lyftredskap. Ett redskap som blir en länk mellan maskinen, kranen, och dess last. I kranen sitter oftast en riktigt stor, och klumpig, krok* som inte lämpar sig särskilt bra för att koppla laster till. Därför behövs det olika lyftredskap för att effektivt koppla ihop kranen med lasten.
*Anm: kroken är krokblocket eller “hönan” som det kallas på byggslang

Den vanligaste formen av lyftredskap är kättingparterna. Det är ofta två eller fyra kättingar som överst är hopkopplade med en ring som hängs i kranens krok. Därefter är nedre änden av kättingarna utrustade med mindre och smidigare krokar som enkelt kan kopplas direkt till last eller i vilka man sedan fäster andra lyftredskap såsom lyftslingor, schackel eller olika typer av specialredskap.
Det är viktigt att lyftredskapet är tvunget att vara anpassat efter vilken last som skall hanteras, både vad gäller vilken typ av last det är och dimensionering, för att klara belastningarna.

Tillverkarna av lyftredskap har dimensionerat dem för att hålla för en säker användning i minst 10 år eller max 20 000 lyft. Vissa redskap kan dimensioneras för att klara längre perioder eller en högre belastning men det anges då specifikt för varje redskap.

“Den viktiga förmågan att förstå skillnaden mellan lyftredskap och last”


Lasterna är otroligt många och av varierande karaktär. Det kan till exempel vara allt från byggelement, gjutformar och pallgods till sopor, maskiner och till och med arbetsfordon. Allt detta räknas som laster.

Den lilla kranen är lasten och lyftok och kätting är lyftredskap



Den grundläggande regeln när det gäller lyft av last är att den som kopplar kranen till lasten (oftast via lyftredskap) ska välja redskap och kopplingssätt som svarar an mot lastens karaktär, (vikt, volym och kopplingspunkter). Många laster har tydliga instruktioner för hur de skall kopplas vid lyft. Dessa instruktioner har tillverkaren angett som rekommendation för hantering av godset.

“Vad är då en last? Ja, det är materialet eller utrustningen som kranen avser att lyfta.”

Det kan vara svårt att avgöra vad som räknas som lyftredskap och vad som istället faktiskt räknas som last. EU-kommissionen har tagit fram en guide som du finner i sin helhet på webben kopplat till den här utbildningen. Men vi kommer här beskriva några exempel på typiska lyftredskap respektive vad som istället räknas som last. Denna guide bygger på regelverket i det så kallade Maskindirektivets artikel två – 2006/42/EC.

Som alltid finns det också gränsfall där en last under vissa förutsättningar plötsligt kan bli ett lyftredskap. Ett exempel är om du använder en sopcontainer för att lyfta upp skräp från gropen där de kanske håller på att anlägga grunden till ett hus. Det är då en last eftersom containern är byggd och klassad som just en container.


Om dina kollegor sedan behöver kranförarens hjälp att lyfta ner en liten schaktmaskin till dem är det inte ovanligt att de vill att du ställer ner containern på marken för att de sedan ska köra in maskinen i containern. De vill på så sätt använda den som ett sätt att lyfta ner maskinen till arbetslaget i gropen. Då har containern helt plötsligt blivit ett sorts lyftredskap.

Här uppkommer ett dilemma. Containern är byggd och klassad (enl EN) för att hålla ihop och flytta skräp med. I dess nya uppgift blir den nu ett redskap som hjälper dig att förflytta en maskin. Detta är då i grund och botten inte tillåtet!

I det här fallet är det viktigt att skilja på hållfastheten (om containern klarar att bära vikten av maskinen) och avsikten med varför den tillverkades på det sätt som den är skapad idag (som sopcontainer).

“Det är alltid viktigt att ha i åtanke vad den som en gång skapade produkten hade för avsikt med den.”

Om containern byggts för att bära max 2,5 ton skräp kommer den i troligen också tåla en mindre lastmaskin som väger max detsamma. Men risken är att containern kanske kan skadas för att den aldrig var avsedd för maskintransport.
Det är alltid viktigt att ha i åtanke vad den som en gång skapade produkten hade för avsikt med den. Hur den tillverkades och dimensionerades i godstjocklek, svetsar och infästningar. I detta fall var avsikten att den skulle användas för att lyfta skräp i och inte för att transportera en tung maskin med.

Du kan enkelt förstå skillnaden eftersom skräpet sprids oftast utöver hela botten i containern vilket ger ett jämnt tryck över hela botten. Om du istället kör in en maskin på fyra hjul i containern kommer botten att belastas på fyra mindre punkter och då blir belastningen en helt annan. Containern är troligen inte byggd för tung last på fyra punkter, vilket kan resultera i skador eller till och med haverier.
Samma resonemang gäller för alla olika redskap och utrustningar du ska använda. Etablera en vana där du alltid dubbelkollar att allt verkar användas på ett korrekt sätt.

Men som alltid gäller att du tillsammans med kunniga kollegor eller kranföraren får göra bedömningen från fall till fall. Tänk bara på vad tillverkaren hade för avsikt om hanteringen av produkten ifråga.

Lyftredskap eller last? Här är exempel från EU-listan som reder ut det.

  • Krysset i den vänstra kolumnen = klassat som lyftredskap.
  • Krysset i den högra = klassat som last
Storsäckar och olika containers är exempel på last och inte lyftredskap

Här ses tydligt att storsäck och lastnät inte är lyftredskap utan klassade som last.

Lastpallar, containers mm är också att räkna som last!

Lastpallen, EUR pallen, är ett kärt diskussionsämne på många byggen. Hur den ska lyftas finns det många tips om. Men som kan ses i listan ovan så är dessa inte redskap utan en last. De ska därmed hanteras som last och hur de skall kopplas diskuteras ofta.
Ofta snaras last med pall och lastsäkras på så sätt i enlighet med §10 i AFS 2023:11



Sedan finns det många knep för att säkerställa att slingorna inte skall vandra mot mitten.
Det är vanligt att man drar slingan förbi utsidan på mittenklossen under pallen. Då kan inte slingan vandra mot mitten men detta är inte okey. En lastpall, speciellt en äldre och sliten pall, är inte skapad så att dessa klossar ska kunna stå emot krafter åt sidorna. Se pilarna som visar på det extra trycket. I värsta fall kan klotsar lossna och orsaka att redskapen skärs sönder och/eller att last faller till marken.

Det är inte förbjudet att koppla pallen så. Du ska bara vara medveten om att det är en lösning som inte tillverkaren hade planerat för och det då kan ske först efter en riskbedömning vid det aktuella lyftet. Kanske finns det bättre och mer säkra sätt att koppla lasten?

Sopsloda / container – detta är ett exempel på en last